Det är inte kärleken vi ska lära oss att hantera, vi ska lära oss att hantera hur vi svarar på den. Det är inte hatet vi ska lära oss, det är hur vi svarar på det. Allting kan kopplas till stimulans-och respons. Nånting möter oss-och vi ska bemöta det. Vi kan
aldrig välja hur vida tåget som åker mot oss ska stanna eller köra åt sidan, men vi kan
välja vår respons på det faktum att tåget kommer mot oss. Beroende på vilken respons vi ger, kommer påföljden bli annorlunda . Det är det som avgör allt i slutändan. Vår slutstation är en summering av hur vi har bemött saker i vårt liv. Där vi står vid livets ände är konsekvensen av hur vi mottagit saker som kommit mot oss.
Beroende på vårt mottagande skapas olika valmöjligheter, som skapar olika vägar, som i sin tur skapar olika slutstationer.
Detta är det enda logiska förhållandet enligt mig. Vår respons sker i de
flesta fall per automatik, men med
grym självkontroll och vilja kan vi
lära känna vår respons. Vi kan vända en "dålig" stimulans till en "bra" stimulans med rätt respons, och på så sätt få en bättre utgång etc...
Det är det jag menar med det första jag skrev "det är inte kärleken vi
ska lära oss att hantera, vi ska lära oss att hantera hur vi svarar på
den". Den kanske kommer till oss oundvikligt och vi stirrar oss blinda
på att den kommer, att effekten av den är utanför vår kontroll, men inte
att
hur vi bemöter den skapar dess
slutgiltiga utslag. Detta var bara
ett exempel. Någon som är med mig? ;)
Pröva att
dela in allt i livet i stimulans" och "respons". Det skapar en slags
struktur och ett överseende och en
förklaring på varför du är där du är. Tänk på vad som är en stimulans och vad som är en respons. Om dina mottaganden rent generellt är till din
fördel eller
nackdel, och
om utgången hade blivit annorlunda med en annan respons. Pröva att ge olika respons på "oviktiga" saker i livet, för att faktiskt se att utslagen kommer skilja sig. T.ex när någon säger "jag älskar dig", pröva svara med "jag önskar jag kunde säga detsamma" (extremt dåligt exempel dock HAHA) och se hur hela stämningen förstörs. Pröva svara med något ännu vackrare och känn hur stämningen förhöjs. Om du ramlar och slår upp knäet extremt på gatan, förstå att utgången kan bli annorlunda beroende på om du åker till sjukhuset eller åker hem. Lär dig att förstå att
din respons på stimulansen du där och då upplever väver fram din nästa minut, din morgondag, dina tankar, dina känslor och således din framtid.
Försök applicera detta på händelser i ditt liv och hitta sambandet-för det finns där. Se
var du lät den onda stimulansen sjunka in i din kropp och
var du bestred den med din respons. Se var din respons vände det goda till något dåligt och var du bibehöll den goda stimulansen. Allt eftersom du sönderdelat allt detta kommer du bli mer
medveten om din respons, och se hur den faktiskt har en
inverkan innan allt får sin slutgiltiga utgång. Man kan anse att "jag vill ju reagera så som jag gör, jag vill inte tänka över det" men då är detta inget för dig. Detta är något för den som vill gå
vinnande ur allt-en strategi för att få den bästa konsekvensen-och man är beredd att vända
inlärda responer för att få den. För den som kan medge att den ger responser som ibland är till dens nackdel och som vill ändra på det. Det kan så vara att det finns en mall för hur du och jag ska reagera på saker, men vem har sagt att den inte är vår att förändra och styra över? Jag är säker på att hjärnan är
mottaglig för nya inlärningar, jag kommer göra allt som står i min makt för att ni ska
ta kontroll över det som händer er och
nyttja det på bästa sätt, och jag kommer guida er mer igenom det! Frågor på det? ;) Puss